13:47:00
Var är de blivande papporna?
Prova gå in på familjeliv.se eller vilken familjesida som helst och kolla deras gravidforum.
Jag förstår helt och hållet att det är majoriteten kvinnor som gör inlägg eftersom det är dem som bär barnet, det är deras kroppar som påverkas. Men att det skulle vara så otroligt svårt att hitta ett enda inlägg skriven av en man trodde jag aldrig.
Jag började tänka lite på vad detta kan bero på. Det har varit en dialog i media nu om varför det inte finns skötbord på herrtoaletten och jag tror det är av samma anledning som det "bara" är kvinnor i gravidforum. Könsnormer och stereotyper. Vi män verkar vara för macho för att undra hur vi ska ta hand om våra gravida fruar, Hur vi ska på bästa sätt kunna vara delaktiga i förlossingen och hur vi ska bete oss när vi har småbarn?
"Bra att det inte finns skötbord på muggen, kan ju få skit på skjortan". Frågar man andra män om förlossningen så är deras svar: "Ta det lugnt med sånt där, det viktigaste är ju att du är där". Jag personligen tycker graviditeten är ascool, Spännande, utvecklande och en superviktig del för mig att vara där för även om jag failade lite i mitten av dessa 9 månader. Jag skulle aldrig kunna förminska min egen roll med ett sådant uttalande. Det är absolut självklart att jag är där. Jag ska vara den absolut bästa jag kan vara för min fru när hon genomgår förlossningen och den bästa jag kan för mitt kommande barn. Det är min roll, jag har haft 9 månader på mig att träna, jag ska kunna göra så mycket mer än "Ta det lugnt och vara där".
Jag hör om män som vägrar följa på familjegruppen för det är "larvigt". Har du frågat din partner vad hen tycker?
Respekterar du att din partner behöver ditt stöd och din medverkan i denna process? Vill du att din partner ska tvivla på att du är redo att ta ditt ansvar som förälder? Eller vill du istället ge ditt stöd, vara pålitlig och stolt?
Det är 9 månader av ditt liv som du kanske behöver vara lite duktigare än tidigare..
Jag lurade mig själv att tro att det var bra att jag jobbade ihop massor med pengar och erfarenhet för det skulle leda till ekonomisk trygghet och bla bla bla. Jag har också machosnackat och inte ställt de frågor jag kanske velat pga en rädsla för hur "fjantigt" det ska låta inför grabbarna.
Det känns så extremt onödigt och jävligt falskt och töntigt för här hemma trippar jag på tårna, läser bloggar, böcker, oroar mig inför förlossningen, övar på massagetekniker och profylaxandning. Jag kommer även byta otaliga mängder blöjor och tycker det är en väldigt bra debatt som vaknat till liv om skötbord på herrtoaletter. Det kommer iaf jag behöva.
Normen för många män som väntar barn är alltså att ljuga för sina medmän för att verka macho och coola för jag gissar att ganska många ändå innerst inne är oroliga, förväntansfulla, nyfikna och hjälpsamma.
Jag förstår helt och hållet att det är majoriteten kvinnor som gör inlägg eftersom det är dem som bär barnet, det är deras kroppar som påverkas. Men att det skulle vara så otroligt svårt att hitta ett enda inlägg skriven av en man trodde jag aldrig.
Jag började tänka lite på vad detta kan bero på. Det har varit en dialog i media nu om varför det inte finns skötbord på herrtoaletten och jag tror det är av samma anledning som det "bara" är kvinnor i gravidforum. Könsnormer och stereotyper. Vi män verkar vara för macho för att undra hur vi ska ta hand om våra gravida fruar, Hur vi ska på bästa sätt kunna vara delaktiga i förlossingen och hur vi ska bete oss när vi har småbarn?
"Bra att det inte finns skötbord på muggen, kan ju få skit på skjortan". Frågar man andra män om förlossningen så är deras svar: "Ta det lugnt med sånt där, det viktigaste är ju att du är där". Jag personligen tycker graviditeten är ascool, Spännande, utvecklande och en superviktig del för mig att vara där för även om jag failade lite i mitten av dessa 9 månader. Jag skulle aldrig kunna förminska min egen roll med ett sådant uttalande. Det är absolut självklart att jag är där. Jag ska vara den absolut bästa jag kan vara för min fru när hon genomgår förlossningen och den bästa jag kan för mitt kommande barn. Det är min roll, jag har haft 9 månader på mig att träna, jag ska kunna göra så mycket mer än "Ta det lugnt och vara där".
Jag hör om män som vägrar följa på familjegruppen för det är "larvigt". Har du frågat din partner vad hen tycker?
Respekterar du att din partner behöver ditt stöd och din medverkan i denna process? Vill du att din partner ska tvivla på att du är redo att ta ditt ansvar som förälder? Eller vill du istället ge ditt stöd, vara pålitlig och stolt?
Det är 9 månader av ditt liv som du kanske behöver vara lite duktigare än tidigare..
Jag lurade mig själv att tro att det var bra att jag jobbade ihop massor med pengar och erfarenhet för det skulle leda till ekonomisk trygghet och bla bla bla. Jag har också machosnackat och inte ställt de frågor jag kanske velat pga en rädsla för hur "fjantigt" det ska låta inför grabbarna.
Det känns så extremt onödigt och jävligt falskt och töntigt för här hemma trippar jag på tårna, läser bloggar, böcker, oroar mig inför förlossningen, övar på massagetekniker och profylaxandning. Jag kommer även byta otaliga mängder blöjor och tycker det är en väldigt bra debatt som vaknat till liv om skötbord på herrtoaletter. Det kommer iaf jag behöva.
Normen för många män som väntar barn är alltså att ljuga för sina medmän för att verka macho och coola för jag gissar att ganska många ändå innerst inne är oroliga, förväntansfulla, nyfikna och hjälpsamma.
Kloka ord och viktig poäng !!🌹🌹🌹