pappsac.blogg.se

2015-10-26
21:07:20

Mormor och morbror på besök

Nu har vi lite avlastning och trevligt besök av Lilos morbror och mormor. Mycket trevligt och skönt att jag fått tid till att hinna ikapp i skolan och jobba ett arbetspass. Dock känt mig lite osocial när jag måstat plugga och sånt istället för att umgås men sånt är livet ibland. Det har varit en tung vecka med måltidsservice i skolan 9-23 i onsdags med alla förberedelser. Sedan 4000 ord PM om denna service. Nu skulle jag behöva sova i 1000 år men Lilo och Agnes skulle nog inte uppskatta det så mkt 
2015-10-22
12:51:00

Min förlossningsberättelse som man.

Äntligen har jag tid att skriva denna. Kanske kan tyckas ovanligt med en förlossningsberättelse från partnerns synvinkel men det skiter jag i.

07.45 Agnes väcker mig med frasen "Det blir nog inget jobb för dig idag, jag är i latensfasen" Hon försöker sedan ta ett par av mina kalsonger för att de helt enkelt är bekvämast i detta skede varpå jag yrvaken säger "Nej inte dom det är ju mina bästa" Givetvis får hon ta vilket par hon vill av mina kalsonger. Yrvakenhet är något av min specialitet. Agnes har även någongång under morgonen ringt in till förlossningen och stämt av.

08.15 Vi gör mysfrukost och lägger oss i soffan framför filmen Lilla Kycklingen. (vi hade planerat länge att ha väldigt mysigt under latensfasen med film, mys och massage). Detta gick sådär skulle jag säga. Värkar gick från 0 - 100 i intensitet under filmen. Agnes tvingade i sig en macka mellan värkarna och ringde sedan förlossningen. 
Dom rekommenderade en varm dusch Vilket visade sig bli den värsta duschen i Agnes liv.Jag såg på henne att det verkligen var smärtsamt och hon hade problem med att andas sig genom värkarna så vi bestämde oss att det var dags att ringa taxi och åka till förlossningen.Här blev jag orolig att vi väntat förlänge för Agnes låg i vår säng med intensiva smärtor och en "spyhink" i beredskap då vi väntade på taxin. Jag tänkte att i värsta fall får vi ta och ringa ambulans som bär ut henne och kör oss till förlossningen. Efter mycket stånk och stön och väldigt intensitet så tog vi oss ut till taxin där Agnes fick lägga sig i baksätet och mot förlossningen bar det av.

11.40 Framme på förlossningen. Här fick vi gå in i ett Mottagningsrum. Agnes lade sig på britsen och kämpade med värkarna som vid det här laget såg ut att vara väldigt jobbiga. Jag önskade jag kunde göra mer för henne men samtidigt så visste jag att det inte går. Hon fick på sig CTG bältet och hjärtfrekvensbältet och där skulle vi då vara 20 minuter innan vaginal undersökning. Jag tänkte herregud 20 min? Undersök henne direkt, såhär plågsamt kan hon inte ska ha det utan att det är nära och ge henne nått för smärtan! Men nejdå Sköterskan och barnmorskan lallade på där i lugn och ro och jag tror 20 minuter passerade innan dom kom in och skulle undersöka Agnes. "Ojdå ni ska ju ha barn, typ nu, du är öppen 10cm". Här blev jag lite lack på dom faktiskt. 
Agnes hade bett om smärtlindring innan, jag såg på henne att hon hade extremt ont och dom tar det bara chill och väntar med fraser i stil med "det är inte dags för smärtlindring än, andas dig bara genom värkarna". Man kan ju tycka att de borde vara mycket mer lyhörda i detta läge och känna av situationen. Men vilken jävla hjälte jag har till fru. Fixat hela öppningsfasen hemma med Stellans (vår katt) mys som enda smärtlindring.

12.00 - 14.30 Nu var det ju då dags att åka in på förlossningssalen vilket var väldigt bra, vi fick veta att vår aurorabarnmorska skulle börja kl 13 och att hon skulle komma till oss ifall barnet ännu inte kommit och där fanns ju även lustgasen. Agnes kämpade på genom värkarna men det såg extremt lidelsefullt ut. Detta var det också för henne iochmed att värkarna gick från 0-100 jättesnabbt så att timea lustgasen till värktoppen var nästintill omöjligt för henne. Vilket ledde till att hon gjorde allt i princip helt utan bedövning. Agnes sa sedan "lustgasen var mer som en belöning för jag fick vara lullig en stund efter värken" Det jag gjorde i detta skede var bara att finnas till hands. Hon höll i 3 av mina fingrar och när värken kom nöp hon till så jag trodde att nått skulle gå av. Jag kände mig dock tämligen hjälplös ändå. "Jaha här ligger hon i det intensivaste nånsin och jag sitter bredvid och håller hand" Aurorabarnmoskan kom in och undersökte Agnes och konstaterade samma som tidigare barnmorska, huvudet behövde kommer ner lite till i kanalen innan det var dags att krysta. Under detta skede så tömde de Agnes urinblåsa ett par gånger och CTG kurvan gick som den skulle. Agnes blev lite uppgiven att det inte hände mer och jag var ganska orolig att Agnes tyckte jag var kass som partner som inte gjorde mer. 

14.30 Var huvudet äntligen nere och det var dags att trycka på. Här blev jag så otroligt imponerad av kraften i detta arbete. Har aldrig någonsin upplevt en sån kraft, hela rummet var intensivt och kraftfullt. Allt kretsade kring denna kraft som skulle ge oss vår lilla Lilo. Värkarna avtog dock i styrka och vi hade inte kommit mycket längre efter 1 timma av krystning. Jag såg på Agnes att energin började dala och försökte så gott jag kunde få i henne fruktsoppa och badda hennes ansikte med blöt handuk.

15.15 Fick Agnes värkstimulerande dropp och detta tog oss till aktiv krystningsfas.Nu jävlar var det bara trycka för kung och fosterland. Agnes och barnmorskan hade dragkamp om en handduk som gav extra krysthjälp och det kändes nu som att det var på G. Dock var det nästan en timma kvar. huvudet kom inte ner mycket mer och det gick sakta och var jobbigt.

15.50 Höll Agnes på att ge upp. Jag såg på henne hur jävla slutkörd hon var och tillochmed jag började bli trött av att bara titta på hennes hårda jobb. Målbilden hade sedan länge ändrats från att få träffa katterna igen till att få sova så fort detta var över. hon tryckte och tryckte och det hände lite men inte mycket. Runt 16.00 frågade barnmoskan om Agnes ville ha hjälp av sugklocka och Agnes tyckte detta lät bra, ta bara ut barnet nu så detta är över.. Snacket om sugklockan och känslan av att få hjälp gjorde susen för nästa värk kom huvudet ner och nästan ut. Jag fick larma efter fler händer för nu skulle Lilo komma. Huvudet syntes och min första känsla var att ingenting som har den färgen kan leva. blekaktigt blålila hjässa syntes och det var lite oroande. In kom då världens sämta sköterska som gav fel sprutor och bara var ivägen.. mer om henne sen.

16.07 Plopp och Lilo var född. Gud var skönt för Agnes tänkte jag. Jag var alldeles överväldigad, tårarna rann och leendet var det största nånsin. Agnes fick klippa navelsträngen vilket vi hade kommit överens om innan. Hon har via den haft ett internt band med Lilo och det är inte mer än rätt att hon ska vara den som klipper "bandet". Gud vilken lycka att få höra sitt barns skrik. Jag hade föreställt mig att förlossningen skulle vara en otrolig och kraftfull upplevelse men den överträffade mina förväntningar med 1 miljard och Agnes blev denna dag min absoluta hjälte. Vilken kraft, vilket tålamod, vilken styrka och vilken medvetenhet. Helt otroligt.
Nu skulle vi bara kolla läget med snippan och bäbis sen få vårt fika och komma upp till BB.

16.30 Vi hade fel!
Medan barnmorskan syr så slutar det inte blöda. Det blöder snabbt och mycket.. Det pratas om en liter blod inom vad som känns som 10 minuter. Jag blir orolig och tycker så jävla synd om Agnes. Hela otroligt jobbiga förlossningen och nu är det nått jävla fel.. Stackars stackars. Dom letar och letar men hittar inte anledningen till blödningen förens säkert 30 minuter. Det visar sig att livmoderhalsen spruckit rejält, troligtvis för den snabba öppningsfasen. Agnes tappar mer och mer blod och blir blekare och blekare medans dom syr för fulla muggar.
Den helt värdelösa sköterskan är tillbaks och håller i nått instrument. "Jag måste sätta mig, håller på svimma" VAFAN, HÅLLER DU PÅ ATT SVIMMA.. ÄR DU HELT JÄVLA SÄMST? Hon blir snabbt utskickad ur rummet och jag får istället agera hjälpreda. jag hämtar sytråd, kopplar om lustgasen och tar samtidigt hand om Agnes.

18.00 Har dom lyckats sy ihop livmoderhalsen och det blir lite bäbistid för min del. Jag får ge mat, fixa blöja och kläder iochmed att Agnes inte riktigt var i form. Hon tappade 2 liter blod totalt och var ny helt slutkörd.
Detta var bra för mig för då blev det skarpt läge direkt och jag fick känna mig duktig för första gången under hela dagen :) 

21.00 Nu är vi äntligen klara och får in vårt "svenska flaggan fika" självklart av kassa sköterskan som inte ens kan smöra en macka.. Nu ska vi bara fika och sedan rulla iväg mot BB.

00.00 Fick Agnes röra på sig för första gången, detta för att byta till den säng som hon skulle åka i till BB. Vi blev uppskjutsade dit och fick spendera 2 nätter där innan vi fick åka hem.

Slutsats: Den allra mäktigaste upplevelsen jag varit med om. Agnes är min hjälte för alltid och jag tror aldrig någonsin jag haft så många känslor på samma gång. Helt magiskt. Jag kände mig helt klart duglig för det mesta. Jag var inställd på att det Agnes ber om det ska jag fixa. Sen är det ju också så att kvinnan inte är stum bara för att hon föder. Det går ju föra en konversation om behov och hur man kan vara behjälplig. 
Jag är nöjd med min egen insats och det känns otroligt stort att ha fått uppleva en förlossning. 

Jag och Lilo bara nån timma gammal :)

Mor och dotter direkt efter förlossning :)
 
Svenska flagg fikat. :)
 











2015-10-08
18:50:00

Senaste dagarna.

Lilo kom som ni vet i söndags, en underbar liten tjej som vägde 3530g och var 48 cm lång.
Jag ska berätta om förlossningsupplevelsen senare ;)

Vi har bott 2 dagar på BB vilket har varit skönt. Bra att få hjälp och bli visade hur blöjbyten och mat ska fungera och skönt med en larmknapp så man kan få svar på sina frågor direkt. BB var en väldigt positiv upplevelse för mig. Jag hade väntat mig en långtråkig upplevelse med hemlängtan, vilket det var i sina stunder men mitt fokus låg hela tiden på Agnes och Lilo så det var väldigt sällan.
När vi kom hem så blev det lite lugn och ro. Vi försökte introducera katterna till bebis vilket gick sådär. De är väldigt avvaktande men ändå duktiga för att ha fått en lillasyster ganska nydligt. Första dagen hemma fokuserade vi på att bara landa. Ställa iordning och koka flaskor, nappar osv (vi ammar inte Lilo).
Jag upplever att vi valt att inte amma som väldigt positivt då det innebär att jag får ta del av matningen och bondandet som annars sker mellan mamman och barnet. Samt att jag kunde dra det lasset direkt på bb då Agnes inte var jättepigg direkt efter förlossningen.
Lilltjejen har kvar dygnsrytmen som hon hade i magen vilket innebär att hon sover hela dagarna och är vaken (skriker) hela nätterna så sömnen har varit ett ganska frånvarande element dessa första dagar.
Andra dagen kom farmor och farfar och hälsade på och det var väldigt kul att få visa upp lillan. Farmor grinade och Farfar var väldigt stolt. Riktigt roligt. 
Idag (dag 3) har vi varit på BBhemvård och lämnat lite av Agnes blod för att kolla blodvärdet (bättre och bättre).
sen har vi sovit lite i sängen så mor och far ska orka med natten. Nu ska vi smygkolla lite hockey och  få besök av Alex och Linda :)

Sover gott i vagnen :)

Med Mamma och Pappa :)
 
Spelar dator med Farsan :)
 
Mamma på prommis :)