pappsac.blogg.se

2015-09-28
02:03:00

Det är inte alltid man ser sina misstag innan det är för sent.

Jag hade under vårterminen fixat samma sommarjobb som året innan, boendehandledare på ett gruppboende för unga vuxna med downs syndrom. Jag hade även ordnat med extrajobb på restaurang Allstar. Jag tänkte inte så mycket utan allt var som fixat och klart. Tills den dagen min chef på Allstar ville boka ett möte och diskutera framtiden. Han tyckte nämligen att jag var väldigt duktig och även rätt socialt kompetent!? Så han ville att jag skulle jobba över sommaren på deras nyöppnade restaurang Runt Hörnet. Detta klargjordes 2 veckor innan jag skulle börja min heltid på gruppboendet.. Snacka om dilemma. Ett jobb direkt från uppstart på en nyöppnat restaurang vilket ligger rakt i fas med mina studier eller det softa jobbet på gruppboendet?

Jag valde restaurangen och det visade sig att detta graviditetsmässigt skulle vara mitt största misstag. 
Det kan ju komma att bli ett par timmar övertid med allt vad en nyetablering innebär. Menyer skulle sättas och mat skulle lagas. Detta ledde till att jag jobbade 198 timmar i Juni, 232 timmar i Juli och 208 timmar i Augusti. Gissa vem som var delaktig i graviditeten mycket? Inte jag....
Stolt över arbetskläderna första dagen i nya köket.

Agnes höll god min första perioden men började sedan klaga på att jag alltid jobbade och aldrig var hemma. Såhär i efterhand så undrar jag vad jag tänkte. Borde ha satt ner foten direkt på jobbet och sagt "vill ni ha mig på nya restaurangen så kommer jag, men inte mer än heltid". Jag blev även ganska sur och bitter på Agnes under denna tid då jag ansåg detta vara min stora chans till bra erfarenhet karriärsmässigt under kort tid och att skaffa en bra klump pengar till barnet och familjen. Jag tyckte att det räckte gott och väl att jag var med på alla besök hos barnmorskan, tillväxtultraljuden och familjegruppen.  

I efterhand ångrar jag mig bittert. Givetvis borde jag valt att vara hemma och ta hand om Agnes och varit mycket mer delaktig i graviditeten under denna period trots de goda erfarenheterna jag fått yrkesmässigt och pengarna.

Hur hanterade Agnes denna period trots att jag var ett karriärsfokuserande manssvin som aldrig var hemma?
Ja som kanske den bästa gravida fru någonsin förutom lite förståeligt gnäll. När jag jobbat som mest och längst dagar så anstränger hon sig och packar picknick och möter mig vid bussen 23.30 för att gå till nydalasjön och ha en myskväll. Hon skickar ut mig för att spela discgolf med grabbarna för att jag behöver träffa dom och vara ute i naturen. Trots att hon under denna period hade mycket större behov än mig så såg hon till att jag hade det otroligt bra på mina få lediga stunder.
Nattbad vid nydala och regnmöte vid bussen :)

Slutsats av detta långa inlägg: Jag ångrar verkligen att jag satte jobbet och mig själv före Agnes och graviditeten. Att jag kunde vara så egoistisk att jag valde att fokusera på det i detta skede av livet skäms jag över. En kvinna är gravid i 9 månader och detta tycker jag med vissa undantag ska vara hennes 9 månader och vi som partners ska stötta och hjälpa till så mycket vi kan. Karriärerna kan vi fokusera på senare, Pengar måste man ha men man behöver inte jobba över 600 timmar på 3 månader för att få lite sedlar i plånkan. Sen är det så i mitt fall att jag faktiskt vill vara delaktig och vara stolt över hur bra stöd jag varit under graviditeten. Detta kan jag tyvärr inte skryta med denna gång för jag var helt frånvarande i 3 månader och det är inte ok.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: